Kom igång!

Här hittar du information på hur man kan använda tjänsten och en detaljerad förklaring av alla parametrar som finns tillgängliga.

Snabba länkar till de olika delarna av Kom igång:
Kom igång med kartmodulen
Kom igång med punktprognoser och observationer
Kom igång med favoriter
Snöras från tak
48h och 10d texter
48h och 10d tabeller/diagram
Kartor
Observationer

Kom igång med kartmodulen

Kartmodulen

Kom igång med punktprognoser och observationer

Ort

Kom igång med favoriter

Favoriter

SNÖRAS FRÅN TAK

Eftersom det alltid är fastighetsägarens ansvar att snö inte rasar ner från tak och orsakar skada, är ”Snöras från tak” avsedd att hjälpa dig att bedöma risken för snöras, dock inte istappar. Produkten är utvecklad i samarbete mellan SMHI och Fastighetsägarna Stockholm med följande samarbetspartners i Stockholm: Familjebostäder, HSB, Riksbyggen, SBC, Stockholmshem och Svenska Bostäder.

Användning

Välj Din kommun i rullistenFör varje fastighet görs val av isoleringsnorm, snörasskydd och snötäcke på taket.Dessutom markeras om snön varit utsatt för temperaturomslag mellan plusgrader och kyla. Med kyla menas här lägre temperatur än 5 minusgrader.För musen över de olika kurvorna så visas vilken typ av hus och tak kurvorna avser.

Presentation

3 st. grafer visas, längst till vänster visas risken för vanligaste taktyper i innerstad, och de övriga för ytterområden.Varje graf är indelad i 3 st. färgfält där röd färg anger stor risk för snöras, orange färg anger måttlig risk och gul färg liten risk.I graferna visas kurvor för olika typer av tak och hustyper.Uppdatering: Beräkningarna görs alltid med senaste prognosinformation som indata.

Bakgrund

Beräkningsmodellen är grundad på en sammanställning av erfarenheter om hur husets och takets egenskaper liksom vädret påverkar risken för snöras. Därefter har modellen verifierats mot olika tillfällen då snöras inträffat och efter verifikationen modifierats/förbättrats.

Beräkning

Modellen tar hänsyn till ett flertal faktorer såsom taklutning, takbeklädnad, snörasskydd, husets isoleringsnorm, inredd eller oinredd vind, snötäckes djup och om snötäcket påverkats av temperaturomslag, senaste tidens väder samt inte minst väderprognosen dygn för dygn under den kommande femdygnsperioden. Ur väderprognosen för de kommande 5 dygnen hämtas temperaturutveckling, nederbördsmängd, nederbördstyp och solinstrålning.

Prognos 48h och 10 dygn, textprognoser

Översikt

Översiktstexten uppdateras två gånger per dag mellan kl. 00.00 och kl. 10.00.

Idag under dagen

Textprognos gällande idag under dagen uppdateras tre gånger på helger och fem gånger under vardagar mellan kl. 04.00 och kl.16.00.

Idag under kvällen

Texter för idag under kvällen uppdateras två gånger på helger och fyra gånger under vardagar mellan kl. 04.00 och kl. 16.00.

Imorgon

Textprognos för imorgon publiceras två gånger om dagen mellan kl. 12 och kl.16.

Tillförlitlighet

Kommentar om tillförlitlighet uppdateras fyra gånger per dygn mellan kl. 04.00 och kl. 21.00.

Prognos för 2 till 5 dygn

Prognostext för 2 till 5 dygn uppdateras dagligen ca. kl. 11 lokal tid

Prognos för 6 till 10 dygn

Prognostext för 6 till 10 dygn uppdateras dagligen ca. kl. 11 lokal tid


Prognos 48h och 10 dygn, tabeller/diagram

Uppdateringstid

Under sommarhalvåret uppdateras prognoserna vanligtvis kl. 03.15, kl. 07.10, kl. 11.00, kl. 15.00, kl. 17.15 och kl. 23.10.

Vädersymbol

Det finns 16 olika vädersymboler. Parametrarna molnighet, nederbörd, snö, åska, dimma samt solens upp och nedgång styr vilken symbol som visas. Vädersymbolen kan presenteras för 1-, 3-, 6-, 12- eller 24 h intervall beroende på fliken, tidspunkt och om man tittar i tabell eller diagram.

Temperatur

Prognosvärdet är momentant och gäller för klockslaget i prognosen. Temperatur anges i Celsius.

Total nederbörd

Är all nederbörd dvs. både hagel, skurar, regn, snöblandat regn, underkylt regn och snö. Total nederbörd presenteras i mm och kan ackumuleras (samlas ihop) för 1-, 3-, 6-, 12- eller 24 h intervall. Värdet som visas är mängden nederbörd ackumulerat fram till valt klockslag.

Snö

Snö presenteras i cm. Sambandet mellan nysnömängd och mm nederbörd i smält form beror på rådande temperatur och luftfuktighet. När lufttemperaturen håller sig på nollstrecket motsvarar 1 cm nysnö av 1 mm nederbörd i smält form. Vid kallare väder blir nysnötäcket mindre kompakt, och ju kallare väder desto fler cm nysnö för varje mm nederbörd i smält form.

Vind/Byvind

Vind är medelvindstyrkan på 10 meters höjd över marken och presenteras i m/s. Byvind är styrkan på de vindpustar eller kastvindar som kan förekomma. Vindriktning kan väljas och pilen pekar åt det håll vinden blåser åt. Storleken på pilen avgör hur kraftig vinden är.

Lufttryck

Lufttryck är det tryck som atmosfären skapar och anges i hektopascal.

Luftfuktighet

Relativ luftfuktighet är ett mått på mängden vattenånga som finns i gasform . Andelen vattenånga anges i förhållande till den maximalt möjliga mängden vattenånga vid aktuell temperatur, den så kallade mättnadsånghalten.


Kartor

Välj mellan många olika lager

Under symbolen upp i höger i kartamodulen kan du välja vilket prognoslager du vill granska. Du väljer att titta på separata eller flera lager samtidigt. För att välja ett nytt prognoslager klickar du i boxen bredvid namnet. Vill du enbart se ett prognoslager avmarkerar du de andra markerade lagren.
Prognoslagren ser ut att avgränsas av en exakt gräns, men i verkligheten är områden med samma väderegenskaper inte så tydliga. Det ger en god uppfattning om den tänkta väderutvecklingen, men på kort sikt bör prognoslager kompletteras med t.ex. radar- och satellitbilder.

Uppdateringstid

Under sommarhalvåret uppdateras prognoserna vanligtvis kl. 03.15, kl. 07.10, kl. 11.00, kl. 15.00, kl. 17.15 och kl. 23.10.

Förvalda lager

I kartan syns Radar för de senaste 3h som förvalt lager.

Satellit klassad ir

Satellit klassad ir (Meteosat) är en europeisk geostationär satellit. Den följer jordens rörelse och "ser" alltså samma vy av jorden hela tiden. Den finns 36 000 km upp, ovanför ekvatorn.

Radar Norden

Radarbilden är en kompositbild av en mångfald individuella väderradar och uppdateras varje kvart. Nederbörd anges med fyra intensitetsnivåer: ringa nederbörd, lätt nederbörd, måttlig nederbörd och kraftig nederbörd.

Kännetecken och felkällor

1. Varmfronter

En ofta rätt bred och sammanhängande zon drar upp från en bestämd riktning.

Osäker framkant

Svårt avgöra nederbördsområdets framkant vid stort avstånd från radarn eftersom täta frontmoln ofta ger rätt färgstarka ekon trots att ingen nederbörd når marken. Man måste jämföra med satellitbilder och observationer för att få rätt besked.

Skenbar förstärkning av nederbörden

Ekona ser ut att bli kraftigare när nederbörden närmar sig radarn. Det är sällan sant. Felet beror på att mer nederbörd fångas in av radarn ju närmare den kommer radarn, vilket inte är samma sak som att nederbörden blir kraftigare.

Falsk bakkant

I kraftig nederbörd ser inte radarn ända ut till nederbördsområdets bakkant. Bakkanten ser konvex ut och kan ligga stilla i flera timmar. Viktigt att kolla med satellitbilder och observationer för att få en korrekt uppfattning.

2. Kallfronter

Ganska smal och mer eller mindre sammanhängande zon med ekon. Ofta skarp övergång mellan svaga och kraftiga ekon. Cellstruktur syns då och då som starka färger.

Utseendet förändras successivt

En snäll front med svaga ekon kan någon timme senare bli ett mer distinkt band med kraftigare ekon. Eller tvärtom! Farligt att dra egna slutsatser om hur nederbördens intensitet kommer att variera under hela frontpassagen.

3. Regnskurar och "blöta" snöbyar

Fläckig struktur. Många gånger ligger ekona i linjer. Distinkt övergång mellan eko och ickeeko. Röd färg i ekocentrum betyder risk för åska!

Svårt följa samma skur i flera timmar

En enskild skur lever bara 30-90 minuter. Man kan alltså dra helt felaktiga slutsatser genom att tro att ett enskilt eko fortsätter vidare oförändrat på samma bana.

4. Kalla snöbyar

Förekommer gärna över hav när kall luft strömmar ut över varmt hav. Linjestruktur där man kan se varifrån vinden kommer genom att köra bildsekvenser. Förekommer också i fjällen samt på vårarna i samband med "aprilväder". I regel svagare ekon än vanliga skurar.

Snöbyar på större avstånd från radarn syns inte

Vid kallt väder ligger toppen på snöbymolnet på bara 2,5 till 3 km. På större avstånd än 100 km från radarn passerar därför radarstrålen ovanför molnet eller snuddar bara toppen. Inga eller obetydliga ekon syns. Jämför med satellitbilder där snöbymolnen i regel är urskiljbara.

5. Duggregn och kornsnö

Svaga ekon, eller inga alls. Radarns räckvidd är i bästa fall 60-80 km.

Det syns inget!

Många gånger syns inget alls eftersom nederbörden är för svag. Svårt att se något på satellitbilderna också. Kolla övriga prognoser!

Kan förväxlas med markekon

Tätt duggregn eller kornsnö liknar sammansmälta markekon som tyvärr är mer utbredda i situationer med duggregn och kornsnö. Kolla prognosen!

6. Markekon

Reflektion mot höjder, höga byggnader i en radie på några mil runt radarn. Syns som små prickar av olika färger. Ju bergigare terräng desto fler prickar. Ligger stilla. Förekommer alltid, mest uttalat när solen är under horisonten och vinden är svag. Då smälter prickarna ihop i större områden och det blir ett svag skimmer runt radarn.

Kan förväxlas med miniskurar

En markekoprick kan vara en jätteliten skur. Ovanligt, men det händer tyvärr. Kolla prognosen.

Liknar tätt duggregn, kornsnö

Sammansmälta markekon påminner starkt om "synliga" ekon av duggregn, kornsnö. Ta del av övriga prognoser för att få säkert besked.

7. Anomala ekon

Allmänt förekommande i högtrycksläge. Särskilt nätter och morgnar. Vid inversion i lägre nivåer böjs radarstrålen av mot inversionen som fungerar som ett lock. Inversionen består av ett skikt med varmare luft. Radarstrålen reflekteras mot marken på olika avstånd från radarn. Räckvidden kan bli ännu längre än den teoretiska 240 km. Kustlinjer syns som kraftiga färgglada ekon. Mycket ekon runt varje radar. Ekona är ett enda myller av färger. Det ser "onaturligt" ut.

Kan förväxlas med skurar

I allmänhet är skurarna mycket mer distinkta. De anomala ekona ligger stilla, men fluktuerar en aning. Jämför med satellitbilder och prognosen.

Radar + Kort prognos

Den Korta prognosen är uppbyggd av radarbilder och förväntad nederbörd. Här sampresenteras den tillsammans med Radarbilder. Kort Prognos är en kombination av beräkningar från radarbilder samt modelldata från Hirlam 11 km. Nederbördsmängd presenteras i entimmesintervall och uppdateras varje timme.
I vissa vädersituationer förekommer det falska radarekon. Det är framförallt på tidiga morgnar i högtryck med klart väder. Dessa falska ekon kan då innebära att det även blir en felaktig nederbördsprognos.

Nederbörd

Är all nederbörd dvs. både hagel, skurar, regn, snöblandat regn, underkylt regn och snö. Nederbörd är den mängd som förväntas falla fram till prognostidpunkten och anges i mm. Värdet ackumuleras (samlas ihop) för 1-, 3- eller 12h intervall. Mängden presenteras som färg och siffror på fältets ytterkanter samt som siffror på linjer inom fältet.

Snö

Den totala mängden snö som förväntas falla under 1-, 3- eller 12h fram till prognostidpunkten. Mängden presenteras som färg och siffror på fältets ytterkanter samt som siffror på linjer inom fältet.

Låga-/medelhöga moln

Låga (under 2000 m höjd ) och medelhöga moln (2000 -5000 m) presenteras i procent. Där 0% betyder klart väder och 100 % innebär helmulet.

Vind/Byvind

Vind är medelvindstyrkan på 10 meters höjd över marken och anges i m/s. Byvind är styrkan på de vindpustar eller kastvindar som kan förekomma. Vindstyrkan visas med siffror på varje angränsande linje. Vindriktning kan även väljas, pilen pekar åt det håll vinden blåser åt. Storleken på pilen avgör hur kraftig vinden är.

Lufttryck

Presenteras med heldragna svarta linjer som visar isobarer, linjer som binder samman punkter med lika lufttryck. Vinden blåser ungefär parallellt med isobarerna, och runt lågtryck blåser det motsols och runt högtryck medsols. Ju tätare isolinjerna ligger desto mer blåser det. Lufttryck presenteras i hectopascal.

Temperatur

Prognosfältet som visas gäller för det klockslag som visas och är alltså inte ett medelvärde för den timmen. Temperatur anges i Celsius.

Observationer

Här presenteras beräknade observationer. Dessa observationer kallas MESAN (MESoskalig ANalys) och är en avancerad analys som använder startvärden från en prognosmodell (Hirlam 11). Observationer processas och viktas på olika sätt beroende på kvalitet och blir därefter indata till MESAN. Följande källor finns som indata: radar, satelliter, VViS (Trafikverkets mätstationer), SYNOP-stationer (SMHIs stationer) och METAR (observationer från flygplatser). Alla tillgängliga meteorologiska parameter samlas in.

Väder

Det finns 16 olika vädersymboler. Parametrarna molnighet, nederbörd, snö, åska, dimma samt solens upp och nedgång styr vilken symbol som visas. Vädersymbolen kan presenteras för 1-, 3-, 6-, 12- eller 24 h intervall.

Temperatur

Temperatur mäts momentant och gäller för klockslaget i prognosen. Temperatur anges i Celsius.

Vind/Byvind

Vind är medelvindstyrkan på 10 meters höjd över marken och presenteras i m/s. Byvind är styrkan på de vindpustar eller kastvindar som kan förekomma. Vindriktning kan väljas och pilen pekar åt det håll vinden blåser åt. Storleken på pilen avgör hur kraftig vinden är.

Relativ funktighet

Relativ luftfuktighet är ett mått på mängden vattenånga som finns i gasform . Andelen vattenånga anges i förhållande till den maximalt möjliga mängden vattenånga vid aktuell temperatur, den så kallade mättnadsånghalten.

Lufttryck

Lufttryck är det tryck som atmosfären skapar och anges i hektopascal.

Total nederbörd

Är den samlade mängden nederbörd i smält form, den anges i mm.

Snö

Snö presenteras i cm. Sambandet mellan nysnömängd och mm nederbörd i smält form beror på rådande temperatur och luftfuktighet. När lufttemperaturen håller sig på nollstrecket motsvarar 1 cm nysnö av 1 mm nederbörd i smält form. Vid kallare väder blir nysnötäcket mindre kompakt, och ju kallare väder desto fler cm nysnö för varje mm nederbörd i smält form.

Tillbaka till början av Kom igång